JAG VET ATT DU KAN HÖRA MIG

Ja herregud, jag skulle ju komma tillbaka när jag hostat klart... Men sanningen är den att jag inte har gjort det ännu. I snart två veckor har jag hostat mig igenom dagarna och det är lixom inte slut än. Jag vet inte vart jag ska ta vägen längre. De tror att jag har ett virus (detta innebär att det inte finns så mycket mer att göra än att vänta, vänta och vänta. Vänta på att bli frisk.) och det är otroligt krävande på många olika sätt.

Annars då? Jo, igår var jag i Linköping efter skolan och köpte lite höstkläder. Det blev egentligen inte så mycket men helt klart några mycket fina saker som gör allt lite roligare. Får se om jag kanske kan fota lite sen och slänga upp imorgon eller något. Skolan rullar på men ger mig lite ångest på något sätt. Kul att få träffa Er igen iallafall. Jag tror ni vet vilka ni är faktiskt. En till sak som ger mig ångest är att jag inte hunnit be om ledigt ännu, om tre veckor åker jag och en del av släkten till Turkiet. Det ska bli så fantastiskt. Jag längtar verkligen. (Utgår från att jag får ledigt även om jag vet att detta kommer bli otroligt svårt då lärarna är funtade på det viset att det inte spelar någon roll om man sköter sig, gör vad man ska och aldrig i hela sitt liv har skolkat. Det är lika svårt att ge någon ledigt iallafall. Lite konstigt tycker jag. Fan.) Hmmm, ja och så skulle jag träffat fina Åsa idag och gått ut och ätit lite men fick ställa in detta då jag, som ni läste ovan, har lite hosta. Hehe. Skittråkigt! Hade sett fram emot det.
Just det, jag (Läs: Fina Maria har bokat åt mig/oss.) har bokat biljett till en gala i Västerås där bästa Marie Picasso ska sjunga lite tillsammans med kören i Oktober också. Det är något fint iallafall och det får mig att känna en varm känsla inombords. Den där fantastiska Marie räddar mig alltid, på ett eller annat sätt. I det senaste mailet jag fick av henne skrev hon "fortsätt vara precis som du är". Förstår ni? Hon ger mig verkligen styrka.

Där sätter jag punkt för denna gång. Hoppas ni saknar mig lite, för jag saknar er!
Ska försöka sova lite nu faktiskt så jag orkar shoppa lite till imorgon, hehehe.
Shopping är schampo för min själ. Musiken är balsamet.
KÄRLEK!



Jag och lite blöta blommor. Typ.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0